Kung Loyer har gjort bort sig...

 Ja, men ni läser rätt! Det är inte jag som gjort bort mig den här gången. Får man lov att känna sig lite nöjd över det? Inte? Nämenjomen skulle jag väl aldrig känna... (Förlåt). 


 Kung Loyer har släppt ut sin Sverige-pappas, katt! En levande! I det fria. Utan varken koppel eller märkning i örat. Katten såg sin chans att bli fri och vände aldrig om igen. Väck. Puts väck! Stackars Sverige-pappan... Inte för att Kung Loyer gjorde det med vilja så klart. Ett hederligt "jag ska bära in en tung soffa här och hade inte en chans att stoppa någon på flykt". Sverige-pappan är utom sig av  sorg och saknar sin lilla kisse-miss så han kan svimma. Så nu måste vi gå på jakt efter en katt-unge och hoppas att Sverige-pappan blir glad igen. Hur otur kan man ha undrar jag? 

 Lika mycket OTUR som alla ryggsäcksbärande människor kanske? Som inte fattar att man inte kan svänga sig fritt och smidigt PÅ EN BUSS med en meter ryggsäck som står ut från ryggen som en stor jäkla puckel. Seriöst! Det är liksom inte EN person heller. Tror inte att jag träffat EN ENDA ryggsäcksbärare, på riktigt, som inte bånkar till någon. Har dom OTUR när dom tänker eller vad? Så snälla ni fina ryggsäcksmänniskor TA AV er ryggsäcken på bussen. Då skulle den här tanten bli MYCKET tacksam. 

 Eller lika stor otur som man har när man ska förnya sina recept på allergimedicin och berättar att man typ DÖR av nötter nu för tiden. Då pratar vi andnöd och svullen hals... Å sjuksköterskan som svarar beter sig som om man är hypokondriker och vill boka IN EN TID hos läkare... För en kortisontablett? Det var inte KNARK jag bad henne skriva ut, utan ett eventuellt piller för att rädda LIV (mitt) om man nu råkar få i sig en stackars nöt! Fick henne tillslut att försöka prata med läkaren. Tänker att läkaren iaf har koll på alla värre-ställt människor och heller fattar varför han ska träffa mig...

 Verkligen otur kan man oxå säga när man köper en stor stekpanna. Jag kan inte göra omelette i en stor stekpanna. Det går inte. Inte denna gången heller... Ser ut som gul barnmat! Värsta OTUREN för mina kollegor ska få titta på det där oaptitliga under hela sin perfekta lunch oxå. 

 Men vi hade tur i helgen iaf. Fint väder och vår! Så underbart. Längtar tillbaka... 

 Ta hand om varandra. Kramar och kärlek. 

 

Kommentera här: