Hur tänker folk?

Jag HATAR fåglar. Dom både skrämmer och äcklar mig. Jag vet, ett hårt ord med ja, dom äcklar mig.

Igår åkte jag, Lilla Seniorita och Baronessan till en sjö och skulle bygga sandslott. Kul idé eller hur? OM DET HADE GÅTT ATT GENOMFÖRA JA!

Det var fullt, fullt med jäkla fåglar på hela stranden. Kanadagäss och ank-jävlar! Dessutom låg det fågelbajs överallt typ. Så vi tänkte att vi skrämmer bort dom. Eller hur? Hur svårt ska det vara? Det var... OMÖJLIGT! Eftersom folk (idioter) matar fågel-kräken, så var dom inte ett dugg rädda för oss. Nej, nej! Jag föreslog (på riktigt och FÖRLÅT för att jag är en sådan dålig människa) att vi skulle kasta stenar på dom. Baronessan och Lilla Seniorita blev förfärade! Baronessan, för att jag ens föreslog det och Lilla Seniorita för att jag tänkte använda, citat: hennes fiiiina vita stenar! Hon erbjöd sig att hämta andra stenar. (Det är min dotter det.... 😬) Det blev inga stenar kastade vill jag dock förtydliga. 

Det slutade ändå med att vi fick FLY, hals över huvud till en strand 500 meter bort. Där fanns inte några fåglar, men inte heller någon bra "bygga sandslotts-sand"! Lilla Seniorita och Baronessan hade inget annat val än att bada. Det var svinkallt!

JAG skyller på fåglarna eller på alla puckon som matar dom! (Det kan hända att Baronessans föräldrar tänker annorlunda när Baronessan får lunginflammation av kylan...)

Ta hand om varandra. All kärlek och kramar.

 

Tjejerna hittade ett hjärta. I en stor träbit som låg i vattnet. Ni kan behöva vända på vinden för att se samma sak... Mamma fotograf i sitt esse.

 

Kommentera här: