2 Läs mer >>
 Det är svårt att förstå sig på döden. Att de människor som vi haft nära och älskat, bara varit oss till "lån". Kan bara tänka mig hur svårt det är för ett barn. Prins Loyer och Lilla Seniorita tror till stor del, att den här helgen går ut på att klä sig så läskigt som möjligt och SKRÄMMA livet ur folk... Så idag åkte vi med mormor upp till kyrkogården för att tänkte lite glada tankar om de som vi fått lära känna och förlorat. 
 
 Vi köpte var sitt ljus som vi tände och en fin kvast. Gammel-Ita ligger väldigt nära hjärtat på både Prins Loyer och Lilla Seniorita. Så henne pratade vi om en hel del. Lilla Seniorita kom även på att hennes dagis-frökens mamma gått bort. Hon hade tydligen ett "monster" i kroppen. Så Lilla Seniorita tyckte att vi skulle passa på att tänka på henne med. Prins Loyer har svårt att tänka på döden överhuvudtaget, så honom har jag kanske traumatiserat för all framtid efter våran lilla utflykt. Hur många gånger delar man ut priset för "Årets mamma"? Måste fått det igen i så fall...
 
 Graven där vi var, ligger högst upp på kyrkogården, närmast himlen. Jätte vackert. När vi väl hade tänt alla ljusen, sa Lilla Seniorita med hög, andaktsfull stämma: "Så allihop, nu har vi tänt ljus för er så ni håller er varma och har det mysigt." (Uttalas musigt:)
 
  Alla helgon (som vi fått äran att lära känna) alla Loyers i hela Sverige, saknar er, så in i bänken! Tack ändå för att ni fanns och allt det fina minnen och människor ni lämnade kvar.
 
 Ta extra mycket hand om varandra i helgen. Kärlek och kramar. 
 
 
 
  
 
 

Alla helgon, vi sakna...

1 Läs mer >>
 Det är höstlov! Å vilka planer vi hade. En aktivitet för varje dag. Men vad händer då? Jo vi blir SJUKA. Så klart. Slår aldrig fel. ( Nu lät jag inte alls bitter...) Men det gick fort över som tur var och igår var vi redo att ge oss ut i djungeln av höstlovs-utbud. 
 
 Vi började med att åka buss och spårvagn in till kusingrisarna i stan. En hel ny värd öppnade sig! Lilla Seniorita tyckte att det var så SMART att det fanns olika nummer på spårvagnarna så att man kunde veta vilken vagn man skulle ta.... Kusinerna från landet (vi) är nämligen vana vid att bussen i skogen heter "Rosa".... MÅSTE verkligen ta oss in till stan oftare.  
 
 Tror att vi tog igen de förlorade dagarna av sjukdom bara igår. Det blev fotboll, korvgrillning, lek på Plikta OCH ett besök inne i en val. Naturhistoriska. Ska åka dit utan barn någon gång. Så mycket själ i den byggnaden, så man blir ju upprymd bara av att titta huset utanför. Ingen unge som tänkte så direkt.... Lilla Seniorita grät för att hon trodde att det skulle vara en riktig vaaaaaal. (Hade vi säkert velat kila ner i gapet på....) De tre äldre killarna var liiite för coola för att vara där. "Tråkigt" lät det. Verkade "jätte tråkigt" när de tittade på alla läskiga djur.... Krokodil och ödlorna var nog favoriter. Dessutom hade vi med oss vår egna lilla guide. Den minsta kusingrisen hade varit på museet för ett par veckor sedan. Han kunde allt. Helt grymt! 
 
 Prins Loyer KAN ha råkat riva ner ett rep för att hålla nyfikna barn utanför en monter. Mi Loyer KAN oxå ha blivit typ ap-nervös och smitit från brottsplatsen och överlåtit erkännandet till Tia Döv. Samtidigt som Mi Loyer smet ut med alla barn... Puttandes framför sig. Hysteriskt! 
 
 Väl ute (utan böter) följde Prins Loyer med kusingrisarna hem och sov över. (Bra att han får lära sig lite om stads-livet en natt.)
 
 Lilla Seniorita ville åka med hem. Kung Loyer överraskade henne med "Frost-filmen" i 3D. Så vi provade ut glasögon för att få bästa effekt. Mi Loyers snodde Lilla Senioritas glasögon när hon inte såg det och ooooh ja! Karaktärerna i filmen kom faktiskt in i vårat storarum! Vi hade både Elsa och Anna här:) Så häftigt! Fast inte lilla Seniorita, hon såg minsann ingenting! Hon stod upp och gnällde för att allt var så förfärligt suddigt. Rätt sur... Så Mi Loyer erbjuder sig att byta glasögon med Lilla Seniorita och tittade på henne. Visade sig att hon fått på sig Kung Loyers LÄSGLASÖGON... Ingen 3D, där inte:)
 
 All kärlek och kramar. Ta hand om varandra. 
 
 
 
 
 
 

Kusinerna från landet...

1 Läs mer >>
 Fem år är min bästa ålder. Då älskar man att bli fotograferad och gärna inspelad oxå. 
 
 Idag gick lilla Seniorita ut med mössan som hon har fått av Stick-Maja. Tror hon har haft mössan i två år nu och den är så fin så jag svimmar. Så jag sprang ut för att föreviga skönheten. Lilla Seniorita är ju så tacksam. Hon poserar UTAN problem. Rätt som det var smög en annan liten femåring in i bilden. Lite närmre och liiite till. Bästa korten på länge:)
 
 Ha en mysig söndag. 
 
 
 
 
 
 
 

Kamera-lovers:)

0 Läs mer >>
Jag är periodare. Vissa perioder läser jag och vissa perioder skriver jag. Nu är jag inne i ett läs-mood. Har även hört att det är bra att läsa andras bloggar för att få inspirtation. Jag läser min egen... Känns ju HELT normalt... Eller inte! Men det är kul att se hur utvecklingen gått fram hos Prins Loyer och Lilla Seniorita. Mindre kul när den stått  helt STILL hos sig själv... 
 
..........................................................................
 
Prins Loyer och Mi Loyer ger sig ut på en cykeltur för att köpa kebab. Mi Loyer beställer och när betalning sker frågar pizza-gubben Prins Loyer om han vill ha en klubba. Prins Loyer avvaktar lite, men eftersom det är dagen innan helgdag (Kristi Hilmelsfärd) och mysdag så ler Mina Loyer till Prins Loyer och använder sig utav SPANSKAN (som hon försöker uppmuntra honom att lära sig eftersom det är ett värlsspråk och som så klart Kung Loyer oxå pratar) och säger: Mmmmmm dolce!! Varpå Pizza-gubben skiner upp som en sol och utropar: "Aaaaaa ni är finska..."
 
 FINSKA!?! Mi Loyer känner inte riktigt att hon befinner sig i en sådan ställning att hon ska försvara sitt dåliga spanska uttal inför en fullproppad pizzeria, utan säger bara med samma entusiasm som Pizza-gubben: Ja precis! Och ler sedan FÖRFÄRLIGT falskt...
 
 HOPPAS nu bara inte att det var någon annan där inne som nu kunde spanska (eller finska med för den delen) och undrade vad idioten längst fram i kassan höll på med. Mi Loyer har för protokollets räkning INTE talat om detta för Kung Loyer=UTSKRATTAD!
 
 Ta hand om varandra. Stor kram. 
 
 
 
 
 

En "finsk" historia.....

2 Läs mer >>
 Häromdagen skulle jag prova att göra banan-glass.  Mixar man frysta, skivade bananer och tillsätter lite kakao, så ska detta tydligen smaka som riktig glass. Fick aldrig provat. Det blev blodbad istället... 
 
 Vi har bara en stavmixer och det fastnade rätt mycket bananer där. Jag, min idiot, petade med fingret för att få loss dom. Utan att ha dragit ur kontakten... Trodde hela finger-toppen hade åkt av. Prins Loyer och Lilla Seniorita grät ihjäl sig. Förvånansvärt nog var jag rätt lugn. Måste varit en chock. 
 
 Sedan olyckan var framme, har jag vårdat mitt finger ömt. Bytt plåster, kollat på det djupa jacket och nästan svimmat. I efterhand. Men imorse när jag gjorde frukost och skulle mysa lite med levande ljus, slog olyckan till igen! Elden tog tag i plåstret och det började brinna! Ja, samma stackars finger. Såg ut som en tecknad film där jag stod och blåste ut elden. Eller hyperventilerade.... Undrar verkligen vad universum försöker förmedla.
 
 Hösten är i alla fall underbar. Får trösta mig med det och att Lilla Seniorita och jag delar hobby. Plocka kastanjer:)
 
 Ta hand om er. All kärlek och kramar. 
 
 
 
 

Vad försöker universu...

0 Läs mer >>
 Tiden går så fort ibland så jag svimmar. Tack gode Gud för att det finns minnen. Hittade ett kul inlägg från när Prins Loyer var mindre och jag fortfarande fick skriva och ta kort på honom utan att det var känsligt. Så här i "kalas-tider". Märker också att jag gärna döper om folk som jag skriver om. Noll koll då, enligt nedan, och noll koll fortfarande:) 
 
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
 
Prins Loyer går på kalas och Lilla Señorita hänger på! Kusin Klär ut sig hade kalas idag. Prins Loyer börjar få kläm på det här med kalas. Han har tex slutat öppna presenterna han ska ge bort, INNAN vi har hunnit ge bort dom. (Den biten sköter Lilla Señorita istället nu för tiden). Men Mi Loyer däremot verkar ha tappat greppet helt om själva idèerna till presenterna. Vad ger man barn som har allt, fyller fem och och får hur många andra presenter som helst?? Mi Loyer tänkte och tänkte och tänkte. Tills hon fick en briljant idè! Biobiljetter så klart! Kusin Klär ut sig ÄLSKAR film och "Bilar 2" rullar snart upp på biodukarna runt om i vårat land.
 
 Mi Loyer blir fantastisk glad och stolt över sin otroliga idè-rikedom, åker in till stan mitt i rusningstrafiken för att ordna med presenten. Tvingar sedan Kung Loyer att köpa en påse Ahlgrens bilar för att skoja till det lite extra, klipper ut bilder ur "Bilar-filmen" i dagens tidning, sätter Prins Loyer och Lilla Señorita i sina stolar och engaregar dom i inslagningen utav själva paketet. Fortfarande väldigt stolt... Mi Loyer visar Prins Loyer hur han ska gå när han bär paketet (för att bilden på bilarna ska komma till sin rätta), och att han ska säga: Grattis och varsågod till Kusin klär ut sig när han med vördnad överlämnar idèklimpen. Övandet går jätte bra. Lilla Señorita har inte riktigt koll på vad som ska göras men eftersom Prins Loyer är hennes stora idol, härmar hon honom och så har vi rott den båten i land oxå. Truppen känns redo. Dags att ge sig iväg.
 
 Innan vi hunnit komma fram till Kusin Klär ut sig, stöter vi ihop med den andra familjen, på gatan. De har tagit en uppfriskande promenad i regnet och är alldeles rosiga om kinderna. Efter allt övande om hur själva paket-lämningen skulle gå till, spricker planen lite då tanken var att Kusin Klä ut sig, skulle öppna ytterdörren. Mi Loyer finner sig dock snabbt, skickar upp Kusin Klär ut sig först, innan familjen Loyer går upp för trappan. Kusin klär ut sig går in i sin lägenhet och stänger dörren och Prins Loyer ringer på dörrklockan. Allt enligt planerna. Kusin Klär ut sig öppnar och familjen Loyer stämmer upp i skönsång. Efter framträdandet agerar Prins Loyer EXAKT efter boken och paketet är i famn hos en förväntatsfull femåring. Kusin Klär ut sig uppskattar det väl inslagna paketet, öppnar försiktigt, tar fram sin påse Ahlgrens bilar, trycker dom med tacksamhet mot sitt hjärta och ögonen strålar av lycka för att sedan svämma över i tårar när han ser presentkortet och vad som komma skall:BIO! Mina Loyer står leende och nickar och klappar Kusin Klär ut sig lite lätt på huvudet och säger: Inga tårar lille vän, det har du förtjänat för att du är en sådan underbar liten kille. Alla är lyckliga och glada. I Mi Loyers huvud...
 
 Vi återgår till överlämnadet av paketet. Stämmer att detta skedde perfekt. (Min lilla bästa Prins Loyer). Kusin Klär ut sig, lägger inte nämnvärt märke till inslagningen, utan river av pappret, ser Alhgrens bilar, tittar fram och bak på dessa, lägger påsen till sidan, kikar på kuveret. Mina Loyer får med entusiasm i rösten förklara vad det är, att det är en upplevelsepresent och att han kommer få så roligt senare när han går på bio. Bara det att Kusin Klär ut sig, fyller fem år IDAG och bryr sig inte så mycket om SENARE. En MYCKET besviken liten femåring slänger ifrån sig kortet och säger: "Har ni ingen annan present". Stackars unge! Han blev skitbesviken. Inte nog med att Mi Loyer kom på en kass present, dessutom hade hon trissat upp förväntningarna genom att leka lucia-tåg i trappuppgången! Mi Loyer längtar tills Prins Loyer och Lilla Señorita kan välja ut egna presenter för då kan Tant Loyer luta sig tillbaka fortsätta att leva i sin värld från 90-talet.
 
 Dagens bästa: - Det är omöjligt, sa stoltheten - Det är riskfyllt , sa upplevelsen - Det är meningslöst, sa förnuftet - Pröva det ändå, viskade hjärtat.
 
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------
 
 Nu är Prins Loyer och Lilla Seniorita där. De väljer sina egna presenter. Kusin Klär ut sig, har blivit Kusin Parkour och han ÄLSKAR idag att få biobiljetter. Mi Loyer var ute fyra år för tidig bara:)
 
 All kärlek och kramar. 
 
 
 
 

Favorit i repris

0 Läs mer >>

Lilla Seniorita satt på toaletten och grät. Mardrömmen satt fortfarande kvar i huvudet och även de dåliga känslorna känslorna i kroppen. Hur skulle Mi Loyer klara av att göra Lilla Seniorita glad igen? Men när hon började tänka på det, så hade hon någonstans hört att det faktiskt var bra att prata om sina drömmar och liksom få ut dom ur systemet. Så när Lilla Seniorita satt där, full med tårar i ögonen, var teorin lika bra att testa. Med lite linkandes och övertalning började Lilla Seniorita berätta.

Barnen på förskolan hade, i drömmen, retat henne. Något alldeles förfärligt hade dom retat henne. Dom hade kallat henne för många olika saker och härmat henne när hon pratade. Men det allra, allra värsta som de hade kallat henne för, var... KISSKOTTE.

Mi Loyer undrade om hon hade hört rätt? Kisskotte? Vad var det för något? Så hon fick fråga igen: Vad var det barnen egentligen hade kallat lille Seniorita?

Vid detta laget började det ledsamma lägga sig och Lilla Seniorita började blir snor arg. Riktigt tok-arg på barnen som hade varit elaka mot henne i drömmen. Så hon slutade att gråta och tittade med ilsken blick på Mi Loyer (som om det var Mi Loyer som hade retat henne): Jooooo jag saaaaaa KISSKOTTE!

Nu när Lilla Seniorota var så upprörd, visste inte riktigt Mi Loyer om hon skulle våga fråga igen. Fast det var hon ju tvungen till.... Mi Loyer förstod ju inte vad hon menade och hur skulle hon få reda på det om hon inte vågade fråga?

Mi Loyer upprepade lite försiktigt: kisskotte? Vad är det för något min lilla älskling (i tron om att snälla ord skulle göra Lilla Seniorita glad igen), men Lilla Seniorita var rosenrasande. Hon satt fortfarande på toaletten men hoppade upp och ner av ilska och blev bara mer och mer tokig när hon tänkte på sin dröm.

Väldigt ARGT svarade hon tillbaka: En KISSKOTTE är nästa som en bajskorv förstår du väl, fast av kiss! 

 Ja det var ju FRUKTANSVÄRT dumt av Mi Loyer att inte förstå det... 

 Så nu för alla er andra som också i hela erat liv undrat vad en kisskotte är, ni vet äntligen. Är det någon som även undrar vad en "hall-loppa" är, hör av er, så lovar jag att Lilla Seniorita kan förklara det också...

 Ta hand om varandra. Kramar och kärlek.  

 

 

 

 

 

Kisskotte!

1 Läs mer >>
 Jag har hittat ett perfekt jobb till Lilla Seniorita! Inte konditor, även om hon skulle passa som det med. Hon och kusin-grisen gjorde födelsedagstårta till Farfar i helgen. (Tog kanske en timma innan dom var klara.) Det skulle nämligen lekas "youtube" samtidigt. Hur leker man "youtube" undrar ni nu då kanske? Vi hade kunnat VISA om det nu inte varit så att vi GLÖMDE spela in.... För det är ju så man gör på "youtube". Spelar in! Men nej. Årets föräldrar missar detta medans Lilla Seniorita pratar "engelska" (påhittad och precis som det låter) och samtidigt förklarar hur man bakar tårta. Kusin-grisen tyckte dock att det lät lite tokigt. Han var inte alls med på det hela. Rätt ska vara rätt! Så under en timme satt han och sa: hello.... Säkert 157 gånger. För det var det ordet han kunde på engelska. Grädden hann surna innan de blev klara. Ungefär som jag när jag kom på att vi hade glömt att spela in... 
 
 Men det var inte den branschen som var den revolutionerande aha-upplevelsen. Vi pratar massage! Helt perfekt! Lite risk för hokus-pokus kanske när Lilla Seniorita skulle "driva ut" alla dåliga energier ur min kropp... Tydligen hade jag alla färger i hela regnbågen, men det var det blå som vi skulle "jobba med". Den blå innehåller alla tråkiga energier. (?) Så ut med det blåa i rymden... UNDRAR vad de pratar om på förskolan, om hon har väldigt livlig fantasi ELLER om hon är lite hokus-pokus... Kände mig, skrämmande nog, mycket bättre efteråt! Så nu ska jag bara få henne att INTE massera magen precis efter att jag ätit OCH så ska jag köpa någon sådan där rull-grej till ryggen. Massage ska bli våran nya "lek". Kommer gå all in. Barnarbete eller inte:) 
 
 Annars har jag ägnat mig den senaste veckan att börja analysera Astrid Lindgren. Pippi Långstrump är ju het på tapeten här hemma. Men herregud vad den är tragiskt! Stackars ungen går och pratar med sin mamma i himlen, har bara två vänner som hon alltid ger presenter (som hon köper alltså), fröken i skolan tycker att hon ska ta jul-lov innan alla andra barnen för att hon inte orkar med Pippi och dessutom kommer hennes pappa VÄLDIGT sällan och hälsar på, för att sedan skit-fort åka igen! Det är ju fruktansvärt! För att inte tala om Madicken där alla pappor går till krogen och "super". (Slutade läsa den boken jätte fort. Idag får vi prova Sune istället...)
 
 Sös tycker att jag har blivit för vuxen eftersom jag inte ser Pippi ut ett barns perspektiv längre... Vi ska alla den vägen vandra. 
 
 Dagens gulligaste ord: Rumpetroll. 
 
 Ta hand om varandra. All kärlek och kramar. 
 
 
 
Födelsedagsbarnet:
 
 

Barnarbete eller lek?

1 Läs mer >>
 En kak-tjuv går lös! Ikväll slog hen till hemma hos oss. En fräck jäkel var det oxå. Mitt i nattningen. Men det var Lilla Seniorita lyckligt ovetandes om. Eller är det kak-tjuven som är lyckligast i denna historien? Det är den stora frågan... 
 
 Lilla Seniorita kollar mycket på bakprogram. Youtube är fullt av dom. Det är cupcakes hit och dit. Spelar ingen roll vad det är på för språk. Nya Bolibompa-favoriten är "Lilla Sockerbagaren". Så idag ville hon prova. Själv. Med en assistent i köket. Mig. Ingen kokbok... Som den lätt hysteriska recept-beroende till punkt och pricka mamma, jag är, kändes detta HYFSAT jobbigt. Men var gör man inte för konsten och uttrycken.... Bara att bita ihop. (Sitter och gråter nu istället).
 
 Lilla Seniorita valde allt. 4 ägg, 4 dl socker, 1,5 dl mjölk, flytande Milda (odefinierbar mängd), 3tsk vaniljsocker RÅGADE, 3 tsk bakpulver och 3dl mjöl. Hon slängde även ner två små söta händer med mini-marschmello och toppade med SJUKT mycket strössel i blandade färger. So far, so good. Kakan växte som den skulle.
 
 Men så råkade klockan bli mycket och det var dax för sängen. Kakan lämnades i händerna på "någon" ( den troliga kak-tjuven som jag UTAN bevis, inte vågar hänga ut). Under nattningen låg Lilla Seniorita och planerade vilka TJEJER hon minsann skulle bjuda på sin kaka imorgon, samtidigt som Prins Loyer, låg och grät för att han trodde att han inte skulle få något... Rofyllt! Hade vi VETAT vad jag senare fann ut, att det knappt skulle bli någon kaka till någon, så skulle det blivit en nattning från hell. Nu blev det bara lite drama och de somnade tillslut. Bara för att SEKUNDEN efter vakna av mitt fasansfulla SKRIK när jag kom ner för trappan och ut i köket. En fjärdedel av kakan var BORTA! Hade det varit Lilla Seniorita som sett detta, så säger jag bara NÅDE den tjuven... Lätt att hon hade gåt loss med slickepotten. Stenhårt! 
 
 Som tur var, var det jag som såg katastrofen och dom, somnade om, så jag fick tänka i fred. Jag kom fram till, "skär upp infernot i mindre bitar och lura ögat"-lösningen. Sagt och gjort. Kakan KAN ha blivit typ jätte mycket mindre och jag KAN typ ha fått en liten (läs stor) smak-bit oxå...  Å nu till er som undrade varför jag skrev upp receptet: kakan blev så himla goooood! Hon är en stjärna, min Lilla Seniorita. ⭐️
 
 Så gott folk när ni snart kryper i era sängar och sover gott får ni gärna skicka massor av glada tankar och energi till mig. Dax nämligen att köra natt-pass... STÄDA KÖKET! 
 
 Ta hand om varandra. All kärlek. 
 
 (PS. Kakan ligger numera på en assiett...) 
 
 
 

Varning för KAK-TJUV!

1 Läs mer >>
 Jag älskar min diskmaskin. Förr i tiden, när jag inte hade någon diskmaskin, så tyckte jag ändå att livet fungerade. Nu när jag vet bättre, kommer jag att dö om den går sönder. 
 
 En annan maskin som tidigare i veckan faktiskt dog, var, som ju säkert minns, sockervaddsmasinen. Men skam den som ger sig! Så jag satte Fiolen i arbete idag på kalas nr 2. (Ville inte riktigt ge mig på det själv igen efter förklarliga anledningar). Så vad gör Fiolen det första hon gör tror ni? Jo hon läser INSTRUKTIONSBOKEN! Smart tös det där... Instruktionsboken talade nämligen om att man maskinen skulle vara AVSTÄNGD om man skulle fylla på med mer socker... (Kan ha missat det förra gången när sockret slungades runt i hela köket). Men idag gick det bra. Vilken succé det blev! Alla VUXNA var väldigt engagerade och ville prova. Va? Vad sa ni? Vart barnen var? Det satt i soffan och åt sockervadd som det blev serverade. Alla nöjda och glada. Alla utom soffan.... Sjukt klibbig.
 
 Så nu mina vänner, vad drar vi för slutsatser av detta? Ut och köp en sockervaddmaskin, läs instruktionsboken ELLER om man inte orkar det, boka in Fiolen❤️
 
 Kärlek och kramar. 
 
 
 
 
 
 

Jäkla sockervadd - de...

0 Läs mer >>
 Jag förstå inte varför det alltid ska bli kaos när jag ska göra något. Det är som en ond kraft som bara drar sig till mig. "DÄR är hon och NU ska hon hitta på ngt, hoppa på henne"! 
 
 Igår fyllde Prins Loyer år. Min älskling blev 7år. (Där har i och för sig ödet varit snällt mot mig som lät mig bli hans mamma). Oj vad Prins Loyer sett fram emot sin dag. Lilla Seniorita också...  Hon ritade fina teckningar och ville skrev vackra saker till sin bror. Som bla: "Grattis Prins Loyer som fyller sju år idag och grattis Lilla Seniorita som är fem år..." (Någon som ville fylla år igen kanske?)
 
 Prins Loyer var väldigt nöjd med sin dag. Ett tacksamt barn det där. Han var så glad över sina paket och alla människor som hade grattat honom under dagen. Han var nöjd med sitt kalas med. Tror jag...
 
 Vi hade slagit på stort och köpt en sockervaddsaskin. Så denna skulle ju provas för första gången. Blev katastrof. Barnen stod så fint på rad och var väldigt förväntansfulla. Allt började bra. Ett lätt lager med väv växte fram. Dock lite lite. Lilla Seniorita fick först (hon ÄR ju trots allt fem år om man frågar henne). Nu snackar vi inte sockervadd från Liseberg. Det blev en söt liten boll= en nöjd liten Seniorita. Även tjej nummer två fick sig en boll. Aningen mindre. Det var nu det ballade ut. Kan ha blivit lite  stressad över att det gick så långsamt. Så jag öste på med mer socker. Å lite till. Å ännu mer! Sockret började spruta runt i köket. Vadden var ett minne blott. Där stod resten av kusin-grisarna på rad, inte fullt så förväntansfulla utan nu mer besvikna med tårar i ögonen. Operation sockervadd hade misslyckats! Inte ens Prins Loyer som FYLLDE år fick sig en boll. Men tjejerna var lyckliga i alla fall... 
 
 Försökte kompensera med en "Mindkraft-tårta". Chokladpudding och grön grädde. Vet inte om det var ren hämnd för sockervadden, men alla barn vägrade kalla det för tårta. "Puddingen"
blev den nya benämningen...
 
 Dessutom missade vi att leka lekarna som Prins Loyer planerat i minsta detalj OCH fiskedammen. Så alla ungar gick hem utan godispåse...
 
 Jag tackar högre makter för att Prins Loyer är så tacksam som sagt. Sen blir det ju familjekalas omgång 2 på söndag OCH ett barnkalas senare i månaden. Får hoppas att jag lärt mig tills dess. Gör om, gör rätt. 
 
 All kärlek och kramar. 
 
 
  

Mindcraft-kalas och j...